”Det vi gör blir som ringar på vatten”

Monika Augustsson är en härlig människa som brinner för det hon gör och som verkligen inspirerar med sitt arbete. Tillsammans med sin man grundade hon församlingen Josua i Gamleby, som nu bland annat driver ett behandlingshem för missbrukare.

Hur började det?

Jag och min man gifte oss -77, de första åren som gifta började vi komma i kontakt med människor som behövde hjälp på olika sätt. Vi fyllde vårt hem med ungdomar och människor med olika själsliga och andliga behov. Men med tiden blev det allt svårare för oss eftersom vi fick barn och vårt arbete tog mycket tid. Därför upplevde vi en Guds ledning i att starta en församling med starkt socialt engagemang, vi behövde organisera arbetet och vara fler som hjälpte till.

Hur vågade ni satsa?
Vi vågade satsa för vi kände så oerhört mycket för de olika människor vi kom i kontakt med. Vi ville så gärna vara till hjälp!

Vad har ni för verksamhet idag?

Vi startade församlingen i oktober 1987 och har från början samarbetat med Evangeliska frikyrkan. Idag bedriver vi ett behandlingshem för missbrukare, en grundskola från 1-9an, fritidshem och dagis. Vi har byggt ett servicehem för äldre, en restaurang och ett eget skolkök.

Har ni stött på många problem på vägen?

Problem stöter vi på hela tiden. Egentligen är det något av ett omöjligt projekt, men med duktiga medarbetare och Guds hjälp har vi nu hållit på i 24 år.

Vad är det du jobbar med?

Jag arbetar med allt möjligt: Själavård, undervisning, ledarfrågor, planering och organisationsfrågor, inredning, mötesplanering och praktiskt arbete!

Hur orkar du?
Den frågan har jag själv ställt mig många gånger. Naturligtvis blir jag trött och ledsen ibland, men jag känner att det är detta jag ska göra, så jag skulle inte trivas med att göra något annat. Man får inte glömma att när man arbetar med människor så får man så mycket tillbaka. Min tro på Gud ger mig också styrka och motivation.

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till våra läsare utifrån det?

Följ ditt hjärta! Våga göra skillnad! Det vi gör blir som ringar på vatten och gör en enorm skillnad. Ta det lugnt och gör inte allt på en gång. Gå ett steg i taget, lär av erfarenheter när allt inte blir som man har tänkt sig. Ge inte upp utan fortsätt ändå!

Fakta:
Namn: Monica Augustsson
Ålder: 57 år
Familj: Man, barn och 2 barnbarn
Gör: Arbetar i församlingen Josua
Favorit sysselsättningar: Ta en tur med min man i vår husbil och att måla. Njuta av sköna soliga dagar när tillfälle ges.

”Jag tror verkligen på de små förändringarna”

Linnea är en 25-årig tjej och bloggare som agerar för bättre miljö och hälsa genom No Poo metoden…

Vem är Linnea?

Jag är en 25-årig student som har hunnit med en karriär inom reklambranschen men som nu har sadlat om för att satsa på förlagsbranschen. På fritiden är det alla former av pyssel som gäller, gärna något som har med tyg eller garn att göra. Jag älskar också att åka runt på loppisar och fynda prylar, främst från 50-talet. Dessutom är jag barnsligt förtjust i djur. Vore jag inte överkänslig mot pälsdjur skulle jag förmodligen ha hela lägenheten full, för tillfället nöjer jag mig dock med två sparvpapegojor.

Vad innebär No poo?

No Poo är en förkortning av No Schampo, men syftar givetvis också till att använda produkter med mindre skit i. Det innebär att man i största möjliga mån försöker undvika produkter med ämnen som är farliga för miljön och för oss.

Vad gör du för att förändra?

Min inställning till skönhetsprodukter ändrades när jag läste en undersökning av Råd och Rön om giftiga och allergiframkallande ämnen i body lotions. Jag bestämde mig för lära mig mer, vilket också ledde till att jag började utesluta ämnen som inte var okej och istället sökte efter andra alternativ.

Jag vill ha produkter som är både miljö- och människovänliga. Jag har helt slutat med schampo och tvättar håret enbart med balsam. Jag använder ingen duschtvål utan enbart sockerskrubb. Jag undviker också deodoranter som innehåller aluminium, samt produkter med mineraloljor, silikoner, skadliga konserveringsmedel samt syntetisk parfym. 

För mig är det dock viktigt att inte hamna i en konsumtionshets, för det känns inte hållbart hur ekologiska produkterna än är. Därför har jag försökt vara mer back to basic när det gäller mina val. Det går exempelvis utmärkt att varva ansiktskrämen med ren kallpressad ekologisk olja, det är enkelt att göra en egen sockerskrubb och man kan även göra eget balsam om man är lite pillig. Jag gillar tanken att se hud- och hårvård som färskvaror, precis som vi gör med mat. Jag föredrar också att så långt som möjligt använda närproducerade alternativ och håller för tillfället på att göra en egen hudkräm med bas av närproducerad ekologisk rapsolja och dito bivax. 

Förutom när det kommer till skönhetsprodukter har jag blivit mer noggrann med vad jag äter, och prioriterar där närodlat och efter säsong i största möjliga mån, samt rensat ut så många hälsovådliga hushållsprodukter som möjligt.

Blir det verkligen lika bra utan vanliga produkter?

Ja, faktum är att det många gånger blir bättre. Man får inte glömma bort att många ingredienser till konventionell hudvård används för att de är billiga och har lång hållbarhet, inte för att de nödvändigtvis är det som är det bästa. 

Jag har märkt en enorm skillnad på mitt hår efter att jag slutade med schampo, det har blivit tjockare, lockigare och växer snabbare. Till och med min frisör är imponerad! Överlag är min hud mindre torr sen jag slutat använda sulfatspäckade duschkrämer. 

Men det handlar mycket om att hitta rutiner som fungerar för var och en.

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till
våra läsare utifrån det?

Jag tror verkligen på de små förändringarna. Ingen orkar ändra hela livet på en dag. Börja med något litet; nästa gång du ska köpa en hudkräm välj ett ekologiskt alternativ, eller nästa gång du köper tvättmedel välj ett miljömärkt utan parfym. Köp ekologiska ägg istället för vanliga. Jag är övertygad om att det kommer spela roll i längden.

Fakta:
Namn: Linnea Backström
Ålder: 25
Familj: Mamma, pappa, tre syskon, pojkvän, papegojor, bonusbarn och bonushund. 
Gör: Studerar Litteraturvetenskap
Favorit sysselsättningar: Läsa, virka, sticka, pyssla med egna hudvårdsprodukter samt en mer eller mindre seriös balkongodling. 

Ps. För er som vill läsa mer om No Poo, veta vilka ämnen man ska undvika, hur man hittar ekologiskt schampo och mycket mer, spana ni: www.nopoo.se och vet ni, det funkar! Jag har själv testat i några månader!

”Våga ta steget, våga riskera din trygghet”

 Jakob ”Eke” Törneke är en vanlig, inspirerande person som har valt att leva och bo tillsammans med andra i kollektiv. Han tycker att det är mycket lättare att börja ta steg på vägen om man gör det tillsammans.

Vad fick dig att vilja bo i kollektiv?
För mig föddes tankarna om kollektivliv under min tid som ungdomsledare. Jag bodde själv i en gigantisk längenhet (30 m2, reds. anm) och hade massa tid över för mig själv och mina tankar. Det var urtråkigt! Varje gång jag kom på något intressant så fanns det ingen att dela det med.

Där föddes mycket av min längtan att hitta en gemenskap med andra kristna som gick djupare in i vardagen. Så en dag fick jag ett mail från en vän som undrade om jag ville bo i kollektiv i höst. Jag var såld direkt och utifrån den längtan hos mig och mina vänner började vi sedan bilda kollektivet.

Hur ser ert kollektiv ut idag?

I skrivande stund består vårt kollektiv av mig, och en kille som heter Jonas samt en familj med två föräldrar: Nils och Liv och tre barn: Edvin, 5, Ellie, 3 och Hillevi, 1.

För närvarande har vi också en plats ledig Så om du är sugen på att bo i en kristen gemenskap i Stockholm så hör gärna av dig till eke@albykollektivet.se

Vad är svårt och vad är bra?

Det svåra är att du alltid måste likställa andra människors intressen med dina egna. Som kollektivare måste du ständigt vara beredd på att offra din egen stolthet, tid och energi för andra människors skull. Och du måste påminna dig själv om att de andra gör samma sak för dig.
Det bästa med kollektivlivet är att du väldigt sällan behöver känna dig ensam och utan mål och mening. Det finns alltid någon annan att dela tankar och känslor med, som kan peppa dig  när du har en dålig dag.

Är det något som överraskade dig?

Trots att kollektivlivet är väldigt annorlunda mot hur jag levde innan så blir det väldigt snabbt en del av ens vardag. Saker som man trodde skulle bli jättehäftiga, jättejobbiga eller oerhört radikala blir väldigt snart något man vant sig vid. 

Vad skulle du vilja säga till dem som funderar på att välja kollektivlivet?

Jag tror att Gud kallar kristna människor till att leva som ljus i världen. Att konkret ta avstånd ifrån det egoistiska, materialistiska samhälle som vi i väst tynger hela världen med. Jag tror inte att kollektivet i strikt mening är lösningen på alla problem eller att alla kristna måste bo i kollektiv. Men jag tror att det är så mycket lättare att börja ta steg på vägen om man gör det tillsammans.

Det finns så många ursäkter att inte göra det, att stanna kvar i sin trygga bubbla så mitt råd blir: Våga ta steget, våga riskera din trygghet. Det kommer inte bli ett perfekt liv, det finns alltid saker att jobba på. Men om man skjuter upp det i väntan på det perfekta kollektivet så kommer man få skjuta upp det under resten av sitt liv.

Vad vill ni med ert kollektiv?

– Vi "räddar världen med linssoppa".

Eh, eller... alltså... vi har sagt att vi vill leva i gemenskap och på vårt eget lilla, enkla sätt göra världen till en bättre plats. Att predika Jesus för världen genom vårt sätt att leva. Det en symbolhandling, likt profeterna i GT vill vi utmana, få människor att tänka och visa på alternativ till det vedertagna sättet.

Men allt det där låter så ambitiöst och läskigt, för det mesta gör vi som alla andra, äter, sover, leker och allt det där andra vardagliga.

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till våra läsare utifrån det?
Spontant skulle jag vilja säga att man kan tänka: "Jag kan förändra genom andra". Våra egna handlingar i sig påverkar väldigt lite, men alla dina handlingar påverkar också andra människor, och då kan det hända grejer.

Människor som Mandela, Martin Luther King, Basil II och Shane Claiborne har genom sina liv inspirerat andra människor till handling och på så sätt förändrat historien.

Som samhället ser ut idag har det aldrig varit enklare och aldrig varit svårare att påverka andra människor, på gott och ont. Sociala medier ger oslagbar snabb spridning av information till miljontals människor, men samtidigt måste man kämpa för att nå fram i bruset. DET, är en utmaning som kyrkan 2011 står inför!


Fakta:
Namn: Jakob "Eke" Törneke
Ålder: 23 år
Familj: Jag har välsignats med två föräldrar, två småsystrar, en flickvän och en drös kollektivsyskon
Gör: Jag pluggar Bysantinsk Kulturhistoria på Uppsala Universitet
Favoritsysselsättningar: Lek, träning och planering

”Kanske är det Guds egen längtan som finns inplanterad i oss”

Annika Spalde är diakonen och fredsaktivisten som flera gånger har suttit i fängelse för civil olydnad! En riktigt inspirerande kvinna som dessutom har skrivit mycket läsvärda böcker. 

Hej Annika, ser du fram emot jul?

Jag ser fram emot att vara med min familj i Göteborg och sedan min mans familj i Sundsvall och bara ta det lugnt.

Vad gör dig arg?

Jag blir arg av bekvämlighet - när man inte tar hänsyn till att ens livsstil skadar andra. Till exempel genom att köpa produkter från djurindustrin, trots att man vet att djuren far illa där.

Var i har du ditt engagemang? Och på vilket sätt finns Gud i engagemanget?

Jag är bland annat engagerad i arbetet mot vapenhandel, för en rättvis fred i Palestina, och för djurens rätt att leva värdiga liv. För mig är det ett sätt att öppna hjärtat för Gud att öppna det för andra varelsers lidande, eftersom Gud finns hos dem och lider med dem. Jag tänker också att Gud har en passion för rättvisa, längtar efter en bättre värld, precis som så många av oss människor gör. Kanske är det faktiskt Guds egen längtan som finns inplanterad i oss.

Vad innebär ickevåld?
Ickevåld handlar om att aktivt bygga fred och ingripa mot våld och förtryck. Det kan se ut på många olika sätt. En forskare, Gene Sharp, har beskrivit hela 198 olika ickevåldsmetoder.

Det är också en existentiell, andlig livshållning för många, något man vill ska genomsyra hela ens liv, med respekt för allt levande.

Vad betyder det för dig att vara kristen och feminist?

Det betyder rätt mycket detsamma som för icke-kristna feminister tror jag. Förutom detta att jag också ser att kvinnoförtryck finns inom kyrkans värld, och t.ex. att den manliga dominansen inom teologi och förkunnelse har påverkat hur kristna uppfattar Gud. När man reflekterar över Bibelns texter, som ju är flera tusen år gamla, är det extra viktigt att se hur den tidens kvinnosyn påverkade texternas innehåll.

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till
våra läsare utifrån det?

Välj en fråga som du känner engagemang i, gå samman med andra, studera och planera aktiviteter tillsammans! Det är alltid roligare att göra saker i en gemenskap med andra. Men det finns också mycket man kan göra på egen hand, som att konsumera etiskt, placera pengar etiskt och söka en enklare livsstil som inte belastar jorden så mycket.
Läs en bok om ickevåld och låt dig inspireras av allt som "vanliga människor" kan göra för en bättre värld.

Fakta om Annika:
Namn: Annika Spalde
Ålder: 42
Familj: Maken Pelle Strindlund och kollektivkamraten Martin Smedjeback. Mamma och syster med familj.
Gör: Skriver, föreläser och jobbar ideellt i olika organisationer.
Favorit sysselsättningar: Läsa teologi, gå på café med Pelle, yoga.

”Har man rätt motivation så orkar man mycket”

Isac är inspirerande genom att han är en helt vanlig, ovanlig människa som gör så mycket genom sin förmåga att ge av sig själv, sin tid och sina pengar…

Isac, hur ser ditt engagemang ut?

Jag är engagerad i mycket, men jag kan nämna några saker…

Jag är projektledare och volontär för Mattecentrum Örebro, det är en ideell förening som hjälper ungdomar med matematik. Ett annat engagemang jag har är ungdomsarbetet i Filadelfiakyrkan. Där är jag bland annat på onsdagar som ledare för en grupp gymnasieelever, där vi diskuterar olika saker som har med det kristna livet att göra. Är också ledare för en husgrupp som har som fokus att erbjuda en kristen gemenskap för människor som inte har bott i Sverige så länge.  

Vad vill du med ditt engagemang och ditt liv i stort?

Först och främst vill hjälpa människor och göra dem glada. Men eftersom jag inte kan göra allt själv vill jag inspirera och motivera andra att hjälpa andra på det sätt de är bra på. Om vi alla hjälps åt kan vi förändra världen. Det finns så mycket lidanden, i massa olika former, i världen, och jag vill göra vad jag kan för att göra världen till en bättre plats för oss människor. Jag tror på Jesus och vill göra det som han vill att jag ska göra med mitt liv. Det är han som är den stora inspirations- och kraftkällan! Jag hoppas att mitt liv kan få andra att på olika sätt komma närmre Jesus, finna meningen med livet och att vi tillsammans sprider kärleken. 

Hur orkar du? 

Har man rätt motivation så orkar man mycket. Och man orkar mer än vad man tror.

Om inte jag gör sakerna så kommer andra människor att bli lidande. Men om jag gör sakerna så kommer andra att må bra och då blir jag glad. De uppdrag jag har tycker jag också är väldigt roliga och givande, vilket är viktigt för att orka.

Jämfört med tidigare lägger jag nu mindre tid på t.ex. hushållsarbete, att träna och titta på tv, så jag tror att det går att frigöra mycket tid till att hjälpa andra om man vill.

Jag börjar varje dag med 15-60 minuter med Gud, och denna lugna stund på morgonen ger mig kraft för att klara av dagen. Sen tränar jag några gånger i veckan också, vilket är viktigt för att jag ska orka med allt annat. Ett annat knep för att orka är att hålla helgen så kravlös som möjligt, speciellt söndagen. Men så mycket som jag har nu skulle jag inte orka hela livet. 

När jag först blev inspirerad av dig var när du gett bort alla dina pengar. Varför gjorde du det?

Oj, det är en lång historia… Men när jag började läsa bibeln i 13-årsåldern fastnade jag för att man skulle skänka sina pengar till de fattiga och jag störde mig på hur egoistiskt många spenderade sina pengar. Sen dess har jag varit medveten med vad jag lägger mina pengar på.

   När jag sedan började universitetet hade jag ett sparkapital som skulle göra så att jag slapp ta studielån. Och nu i somras hade jag fortfarande mycket pengar kvar och jag fick väldigt mycket medlidande för de drabbade i svältkatastrofen i Östafrika. Jag kom fram till att om jag hade varit en svältande somalier så hade jag önskat att alla som hade pengar över skulle skänka dem så att jag, mina barn och mina landsmän skulle slippa svälta ihjäl. Så jag bestämde mig att jag skulle ge bort alla mina pengar för att dessa skulle hjälpa människor att överleva.

Det var också ett sätt att visa för mig själv och Gud att jag inte avgudade mina pengar och att jag satte min tillit till Gud istället för till pengarna. Dessutom ville jag visa för andra att man kan ge bort sina pengar till andra.

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till våra läsare utifrån det?

Du kan verkligen förändra om du vill det. Fundera över vad du brinner för och vill förändra. Ta sedan reda på hur du vill göra och GÖR DET! Det finns många som har planer som rinner ut i sanden, så det är viktigt att agera. Tro på, och testa dina idéer och låt inte andras negativa attityder stoppa dig utan kämpa på. Om vi alla har inställningen att vi kan förändra välden så kan vi det. Samarbeta med andra för att skapa en bättre värld och försök inspirera andra till att hjälpa till på de sätt de kan. Sen tror jag att den största inspirationskällan och hjälparen är Gud, så om man umgås mycket med Gud, som är kärlek och har all makt, så kommer kärlek och engagemang för medmänniskorna att komma automatiskt.

Peace and love! 

Fakta om Isac:

Namn: Isac Olofsson

Ålder: 23

Familj: Mamma Annelie, pappa Daniel och syster Hanna

Gör: Studerar till lärare i matematik samt idrott och hälsa.

Favoritsysselsättningar: Hjälpa andra, träning, friluftsliv.



”Grogrunden till olycka är känslan av att man inte kan påverka”

För dem som inte känner till Clara är hon en av Sveriges mest populära bloggerskor. Hon har varit med länge och låtit oss läsare få en inblick i hennes liv, med svåra stunder likaväl som fina. Genom att skriva om saker som engagerar och blanda dessa med glittriga inlägg om sin familj, mat, inredning och mycket mer, skapar hon en underbar blandning som når till en bred publik. Jag inspireras av hennes drivkraft och engagemang, att hon blir så arg när saker är fel och att hon säger vad hon tycker!

Foto: Clara

Hej Clara, hur mår du idag?

Jag mår alldeles strålande. Älskar december!

Snart är det jul, längtar du dit?

Väldigt mycket, har längtat sedan i augusti. Jag älskar vintern i allmänhet och jul i synnerhet. Jag börjar gärna pynta redan i november!

Vad gör dig engagerad?

Det är många olika saker som gör mig engagerad. Jag går igång på uppenbara orättvisor. Som att man kan få mindre lön för att man har fel kön eller hudfärg eller religion. 

Vi som följt din blogg vet att du är feminist. Hur kan vi, killar som tjejer, arbeta för jämställdhet?

Genom att se på vilket sätt vi alla är delaktiga i problematiken. Behandlar vi små pojkar och flickor på olika sätt? Stör vi oss på någon dominant kvinna eller blyg man på jobbet - fundera varför? Har det verkligen med dessa individer att göra eller med mina förväntningar på kvinnor och män?  Om man börjar se sig omkring märken man på hur olika man behandlar människor på grund av kön - även som feminist. Att börja reflektera över det och vara öppen för sina tillkortakommanden är att vara öppen för förändring.

Du har även ett miljöengagemang. Hur startade detta och hur påverkar det dig i din vardag?

Mitt miljöengagemang har funnits så långt jag kan minnas. Jag har älskat husmorstipsen som mormor gett om hur man tar tillvara på saker i hemmet. Hela min familj är riktiga loppisälskare så vi har letat skrot sedan jag var liten. I högstadiet fick vi lära oss massor om klimatförändringarna och gifter i naturen och därifrån har intresset bara vuxit.

För mig är det ett måste att försöka vara miljövänligare. Jag får sådan ångest av att låta bli! Det är lite som med jämställdhet. När man väl tagit på sig jämmställdhetsglasögonen eller miljöglasögonen ser man allt genom dess lins. Det är jobbigt men lärorikt. Och det är väl det som är tråkigt med julen i så fall - att svenskarna konsumerar så otroligt mycket och äter så enormt mycket kött. Det rimmar lite illa med julens fridsamma budskap.

Har du några bra miljötips att ge oss?

Det är det där gamla vanliga. Köp kläder och prylar begagnat istället för nytt. Åk mindre bil och framförallt äta mindre kött. Våra förfäder skulle dåna om de visste hur vi vräker i oss idag. I Sverige var kött för hundra år sedan en lyxvara man åt någon gång i månaden. Så borde det bli igen tycker jag!

Vad längtar du efter just nu och i livet i stort?

Jag längtar efter lugn. Jag har så många bollar i luften - så mycket som är roligt - och jag önskar att jag skulle bli bättre på att inte överskatta vad jag hinner.

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till våra läsare utifrån det?

Den största grogrunden till olycka tror jag kommer från känslan av att man inte kan förändra eller påverka sin livssituation - inte sin omvärld - inte sin egen värld, men det är fel! Det finns alltid saker man kan påverka och förändra om man är missnöjd, även om det är i liten skala. Många bäckar små...

Det är inte lätt och går inte snabbt nödvändigtvis. Men det går! Att hitta de där små sakerna i sitt liv som man vill förändra - det är vad som kommer att göra stor skillnad på sikt

Foto: Clara

Fakta om Clara:
Namn: Clara Lidström

Ålder: 25 år

Familj: Man, barn och hund

Gör: Jag jobbar som bloggare och journalist.

Är aktuell i Gokväll Lördag och

Husmorskolan firar jul hemma hos Underbaraclara i P1 i december.

Favorit sysselsättningar: Sova, äta och kittla små barn.

”Dålig samvete är ingen sund drivkraft till förändring”

Emil Jensen är mannen som skriver lysande låttexter om de där riktigt viktiga frågorna. På scenen blandar han sin musik med lysande lyrik och komik. ”Hur orkar man inte engagera sig?” undrar Emil.

Emil Jensen  (foto: Peter Westrup)

Hej Emil, vad ska du göra till Jul?

I år har jag turnerat så otroligt mycket och släppt både skiva och bok. Den 20:e december har jag mitt sista uppträdande i SVT, sen ska jag ta en månad när jag varken uppträder, gör några intervjuer eller ens skriver. Och kanske inte ens tänker. Jag ska bara hänga med människor jag tycker om och som jag träffat alldeles för lite under året.

Du skriver fantastiska låtar och dikter! Min personliga favorit är låten: Inte vackrast i världen. Men hur gör du för att komma ihåg all text?

Tack så hemskt mycket! Låttexterna brukar jag kunna så fort jag skrivit färdigt dem. De långa monologerna mellan låtarna har också någon slags inneboende rytm och musik som gör det lättare att lära sig. Men jag har ett extremt bra minne, vilket ju är både en välsignelse och förbannelse. Min senaste föreställning var ett par timmar lång och då hade jag väldig glädje av mitt minne. Men när man vill förtränga saker är det en klar nackdel! 

Har du någon dikt eller låt som är din personliga favorit?

Jag lyssnar ju aldrig på mig själv, men jag tycker nog allra bäst om att spela de låtar som berättar små historier. Som Växlande Molnighet på nya skivan. Och Sländornas Dag på skivan Orka då. Fast nej, jag kan inte välja ut någon. Jag tar tillbaka.

Vad gör dig arg?

Senast jag blev arg var när Moderaterna gick ut med att det var de som införde allmän rösträtt, rösträtt för kvinnor och att de var motståndare till aphartheid-regimen i Sydafrika, när det ju var precis tvärtom! Moderaterna var mot allmän rösträtt, mot rösträtt för kvinnor och för aphartheid! Och det är de säkert fortfarande...

Var har du ditt engagemang?

Jag har alltid engagerat mig i mänskliga rättigheter. Det började faktiskt mot just apartheiden i Sydafrika när jag gick i högstadiet. Och när man väl blivit engagerad i en fråga märker man ganska snabbt hur allt hör ihop och är delar av samma fråga. Men det är fortfarande mänskliga rättigheter som lite är fundamentet i mitt engagemang. Och för mig är hållbar utveckling väldigt mycket en fråga om fördelningspolitik, solidaritet och global rättvisa, inte bara en miljöfråga. 

Var får du energi och drivkraft till att engagera dig?

Jag har genom åren märkt att orden "tankens obotliga pessimism och handlingens obotliga optimism" till väldigt stor del är en sanning. Så min fråga är snarare hur orkar man inte engagera sig? Det är ju då man blir tröttast! 

En annan otroligt viktig grej för mig är att kunna känna mig fri att göra bra saker utan att för den sakens skull göra allt rätt och bra. Det känns som att i Sverige förväntas man vara så otroligt konsekvent - gör man något bra ska man göra allt perfekt. Det tror jag bara hämmar folk. Och sprider dåligt samvete. Och dåligt samvete har jag aldrig trott på som en sund drivkraft till förändring.

Du är en inspirationskälla för mig i ditt engagemang, men vad har du själv för inspirationskällor?

Tack, vad underbart att höra. Ingenting gör en gladare än att inspirera andra. När det gäller inspirationskällor, så är det något jag aldrig vet i förväg. Hade jag vetat exakt var jag kan hämta min inspiration så hade jag nog gått till den källan hela tiden med större och större hinkar! Det roliga med att inte riktigt veta vad som inspirerar en är att jag aldrig slutar söka. 

Temat på vår blogg är: Jag kan förändra! Vad skulle du vilja säga till våra läsare utifrån det? 

Vi förändrar världen hela tiden - oavsett om vi vill det eller inte. När jag var aktiv i Ingen människa är illegal så blev det så tydligt. "Jag kanske bara ställer till det om jag gör något" är ju lätt att tänka. Men vi ställer garanterat till det om vi inte gör något!   

foto: Peter Westrup

Fakta:

Namn: Emil Jensen

Ålder: 37,2 - som en liten feber.

Familj: En massa olika figurer som jag tycker om

Gör: Artist

Favoritsysselsättningar: Det där är ju svårt att svara när man har lyxen att arbeta med det man älskar!